En av förklaringarna till trenden kan kopplas till att allt fler kommuner har träbyggnads- och hållbarhetsstrategier, vilket gör att många väljer en trästomme när de ska uppföra offentliga byggnader. Men även många kommersiella aktörer tar idag aktiva beslut om investeringar i byggnader med trästommar tydligt framdrivet av ett ökat hållbarhetsfokus och krav på minskad klimatbelastning.
– Till viss del handlar det säkert om att det finns en starkare ambition av att ha en hållbar och attraktiv profil på sina bygganden. Men det finns även ekonomiska incitament kopplade till hållbart byggande, till exempel i form av grön finansiering. Många ser dessutom möjligheten till en fördelaktig totalekonomi tack vare effektiva byggprocesser, snabbare uthyrning och bra beläggningsgrad, berättar Marcus Bolander.
”Trä har klarat att möta den ökande efterfrågan”
Om man tittar på de olika segmenten byggdes hela 34 procent av skolor och sporthallar i trä (ökning med 89 procent jämfört med 2018), medan siffrorna för industri och lager ligger på 22 procent (+69 %) och kontor, affärer och hotell på 21 procent (+75 %). Vad gäller bostadsmarknaden har det totala byggandet gått ned den senaste tiden på grund av sjunkande efterfrågan, men andelen nybyggda flerbostadshus har ökat från 9 till 17 procent under de senaste fyra åren. På Prognoscentret som har tagit fram statistiken menar man att det finns flera orsaker till att trä tar marknadsandelar inom samtliga segment:
– En orsak kan vara att trä på ett bra sätt klarat att möta den starka ökningen i efterfrågan som skedde fram till 2021–2022 i nybyggnationsmarknaden, då kapaciteten att bygga var en begränsande faktor. Inom offentligt byggande har även andelen temporära byggnader ökat (vilka ofta byggs av trä) samtidigt som ett ökat klimatfokus hos offentliga beslutsfattare sannolikt ökat intresset för byggande i trä generellt, säger Prognoscentrets marknadsanalytiker Thomas Ekvall.