Ljud- och brandegenskaper


Ljudegenskaper

KL-skivor kan användas som stomme i byggnader med i princip samma spännvidder och ­dimensioner som betong. Volymvikten är dock bara 1/5-del av betongens och E-modulen är mer än 10 ggr lägre. Det medför att ljudisoleringen är cirka 15 dB mindre effektiv för normala tjocklekar inom området 100–250 mm. För verksam­heter med högre ljudkrav än kontor fordras därför att trästommen tilläggsisoleras.


Enheter och begrepp 

Ljudisolering är samlingsnamnet för luftljudsisolering och stegljuds­isolering. Krav på luftljudsisolering ställs för att undvika störningar och för att uppnå sekretess. Krav på stegljudsisolering ställs för att undvika störningar.

Sedan tidigare anges luftljudsisoleringen som R’w och specifikt för bostäder R’w +C 50-3150 och steg­ljudsisoleringen som L’n,w resp. L’n,w+CI,50-3150 samtliga i enheten dB. Dessa mått anger ljudisoleringen för konstruktionen och vi relaterar i detta avsnitt till dessa storheter.

I tabell 1 anges typiska värden för 200 mm betong i jämförelse med skivor i KL-trä.

I praktiken måste även hänsyn tas till infästning av konstruktionen och flanktransmissionen. Med flanktransmission avses det ljud som leds via andra konstruktioner än skiljekonstruktioner mellan två rum eller två lägenheter.


Ljudkrav
 

Krav på luftljudsisolering varierar mellan R’w = 35 dB för kontor och upp till R’w +C 50-3150 = 60 dB för bostäder i ljudklass A. För musikrum, biografer etc fordras ännu högre krav. Med KL-skivor kan ljudkrav upp till R’w +C 50-3150 = 60 dB erhållas.

För stegljudsisolering varierar krav från kravlöst, exempelvis mellan kontorsrum, ned till L’n,w+CI,50-3150 = 48 dB för ljudklass A. I vissa fall, till  exempel studios, hörsalar etc., föreligger högre krav.

I tabell 2 anges typiska krav på ljudisolering för olika typer av byggnader.

 

Tabell 1. Jämförelse mellan betong och KL-skiva

Konstruktion Luftljudsisolering, R’ w’ dB Stegljudsisolering, L’n,w’ dB
200 betongskiva 54 74
200 KL-skiva 42 88

I tabellen redovisas ljudisoleringen för den rumsskiljande konstruktionen.

 

Tabell 2. Exempel på ljudkrav för olika användningsområden.

  Lägsta luftljudsisolering Högst stegljudsnivå
  R’w’ dB R’w +C 50-3150′ dB L’n,w dB L’n,w+Cl,50-3150 dB
Kontor 33 68
Skolor 44 56-58
Sjukhus 48 64
Hotell 52 56
Bostäder, BBR 52 56
Bostäder, klass B 57 52

För fullständiga krav hänvisas till Boverkets Byggregler, SS25267 och SS25268.


Brandegenskaper

KL-trä används ofta som stommaterial även där brandkraven är höga, till exempel bostadshus över fyra våningar. Vid en brand kan trämaterialet visserligen börja brinna, men inträngningen sker långsamt eftersom det kolskikt som bildas är värmeisolerande.

De byggnadstekniska brandskyddskraven i Sverige är bland annat formulerade som krav på brandmotstånd hos en konstruktion/ byggnadsdel eller på en viss brandteknisk klass hos ytskikt.


Brandmotstånd
 

Brandteknisk klass för bärande eller avskiljande byggnadsdelar oavsett material delas in beroende på funktionerna; bärförmåga (R), integritet (E, täthet med avseende på brandgaser och flammor), och isoleringsförmåga (I, isolering med avseende på temperaturhöjning på den icke brandutsatta sidan). Tillsammans med en tidsangivelse till exempel 15, 30, 45, 60 eller 90 minuter kan kravet på en byggnadsdel beskrivas. Siffrorna anger den tid i minuter som byggnadsdelen motstår brandpåverkan från en standardbrand, utan att förlora sin bärande eller avskiljande funktion. En bärande avskiljande vägg kan till exempel behöva uppfylla kravet REI60, vilket betyder att den ska motstå en standardbrand under en timme enligt kriterierna med avseende på alla tre kraven. Här behöver man beakta ifall byggnadsdelen bara kan bli utsatt för brand på en sida i taget eller flera sidor samtidigt. Framför allt är det byggnadsdelar med enbart R-krav som behöver dimensioneras för flersidig brandbelastning.


Brandteknisk klass hos ytskikt 

Ytskikt definieras som den yttre delen av en byggnadskonstruktion som kan bli exponerad i en brands tidiga skede och ytskiktsklassen betecknar förmågan att hindra eller fördröja övertändning och rökutveckling. Ytskiktet hos en obehandlad KL-träskiva uppfyller klassen D-s2,d0. När en högre klass behövs kan man till exempel brandskyddsmåla KL-träskivan eller klä in den med ett material som har en högre ytskiktsklass, förslagsvis brandskyddsimpregnerad panel eller gips. För väggar som riskerar utsättas för mekanisk påverkan vid brand är även M-väggen ett perfekt alternativ. Skivan i KL-trä är både lätt, kostnadseffektiv och miljöklok. Kontakta gärna Martinsons för mer information.