Vanliga fördomar om fukt och träbyggande

Allt fler upptäcker fördelarna med att bygga i trä – i dag byggs det både högre, större och träets potential nyttjas på ett annat sätt. Samtidigt finns det skeptiska röster som menar att det fortfarande finns negativa aspekter kopplat till träbyggande. Hur ligger det egentligen till? Vad är fakta och vad är fördomar som bygger på bristande informationsunderlag?

Martinsons Mythbusters är en reportageserie där vi låter externa experter reda ut begreppen kring några av de vanligaste fördomarna. I de två tidigare artiklarna avhandlade vi brandsäkerhet och ekonomi. Nu ska konsulten Per Karnehed, fukt- och energiexpert, ge sin syn på träbyggande och fukt.

 

FÖRDOM #1

Det är stor risk att träbyggnader börjar mögla, alltså ska vi välja andra material.

– Nej, det stämmer inte, i så fall har någon gjort ett konstruktionsfel. Obehandlat trä vet vi att det torkar även om det blivit blött. Man behöver inte gissa hur många liter som ska komma ut. När det torkat till 12–15 procent så kan man sätt in gips-skivan men det jätteviktigt att ha en värmeisolering på utsidan, då kan fukten torka både inåt och utåt.

– Kärnan i varför KL-trä är så enkelt och säkert är att isoleringen ligger på utsidan. I bostäder och kontor har vi 20 grader på insidan och då kommer vägg och bjälklag att ligga på den varma och torra sidan. Regelkonstruktioner med plast på insidan funkar bara om plastfolien är tät, så om någon punkterar den plastfolien så löper den byggnaden högre risk men med KL-trä kan man spika och hamra hur mycket du vill. Inget punkteras.

 

 

FÖRDOM #2

Om träet blir utsatt för fukt under byggprocessen så är det kört, därför måste man alltid väderskydda.

– Nej det håller jag inte med om alls. Vi har byggt höga trähus som stått väder-exponerat i 5–6 månader som sedan får torka ut tills att fuktkvoten är så låg att man kan bygga in det. Min teori som baseras på 1700-talsfysik är stenull på utsidan, eller cellulosa om man så vill, och då kommer det alltid att torka. Även väderbitet virke som är torrt är det ingen som helst fara med. En del säger att man ska isblästra träet för att bli av med sporerna men det kommer inte växa något om man håller det torrt. Är det en skada så torkar man det, frilägger, sanerar och åtgärdar. KL-trä är jätte-bra, lufttätt och fint. Det är bara att tejpa skarvarna när man bygger ihop elementen på utsidan så att det inte leds in vatten och då blir det lufttätt i skarvarna.

 

 

FÖRDOM #3

Underhållet av träbyggnader med hänsyn till fukt är både svår och dyr.

– Om man får varje bjälklag så tätt som möjligt och tejpar skarvarna så blir det väldigt tätt. I hisschakt kan man alltid skrapa ner vatten och stående vatten några veckor på bjälklag är inga problem. Det kommer att tork-a ut. Vatten tränger inte ner mer än 2–3 centimeter om det ligger exponerat, men med ett tätt klimatskal, så torkar det upp. Helklistrar man dessutom pappen med brännare så försvinner all mikrobakteriell påväxt och du förångar eventuellt vatten. Då har du ett provisoriskt väderskydd som hjälper till i hela bygget och är mycket billigare än ett tält. Det görs även på betongprojekt så det är inget unikt.

 

 

FÖRDOM #4

Det är invecklat och dyrt att projektera med hänsyn till de förebyggande fuktåtgärderna man behöver ta.

– Det är ofta man tror att byggtiden ska vara detsamma som när man bygger med betong, men stommen går upp mycket fortare med trä. Då kortas tiden för att få upp en tät stomme. När du monterar KL-trä går det fortare än montera betongelement för att få upp ett våningsplan, även om KL-trä är ett lite dyrare material. Om du får ett antal procent mer tid över så borde inte projektet bli dyrare. Räknar man bara stomkostnaden så kanske det blir dyrare, men det går de facto fortare med trä.