Vi på Martinsons rör oss inom allt från klassisk sågverksindustri, till vidareförädling och byggbranschen. Här är några av de begrepp som används ofta inom våra branscher. Längst ner hittar du länkar till mer kompletta listor med byggtermer.

Vanliga byggtermer

Beställare
I byggprojekt finns ofta flera beställare, med både huvud- och underentreprenörer. Byggherren kan också agera ensam beställare.

Brandteknisk klassning
Klassindelning av material, ytskikt och byggnadsdelar som bestäms av bärförmåga, täthet och temperaturkrav.

Bjälklag
Horisontell bärande byggnadsdel.

Byggherre
Byggherren ansvarar för att byggnaden uppfyller tekniska egenskapskrav samt krav på hälsa, säkerhet och energihushållning.

Fackverk
System som samlar upp eller fördelar tryck- och dragspänningar i en konstruktion.

Stomme
Utgör den bärande konstruktionen till en byggnad.


Märkningar och certifieringar

ISO 9000/14000
ISO9000 är ett system för kvalitetssäkring. ISO14000 är ett miljöledningssystem.

K-märkt
Används för bebyggelse och miljöer med ett utpekat kulturhistoriskt värde.

Klimatsmarta hus
Hus med speciellt välisolerad byggkonstruktion för att man ska slippa tillföra energi för uppvärmning.

P-märkning
Kvalitetssäkringssystem utarbetat av Sveriges Provnings och Forskningsinstitut.

Produkter

Limträ
Fingerskarvade lameller av trä som limmas ihop till balkar i önskad dimension.

KL-trä
Massiv träskiva av hyvlat granvirke som limmas ihop, med vartannat skikt korslagt för önskad formstabilitet.

Konstruktionsvirke
Hållfasthetssorterat virke avsett för byggnadsdelar med huvudsaklig uppgift att bära last. Förkommer i olika hållfasthetsklasser.

Benämningar på olika typer av virke

Bräda: Virke med tjocklek mindre än 45 mm och bredd minst 70 mm.
Fyrkantvirke: Virke med tjocklek och bredd minst 70mm. Differensen av tjocklek och bredd får vara högst 25 mm.
Läkt: Virke med tjocklek högst 50 mm och bredd högst 63 mm.
Planka: Virke med tjocklek minst 45 mm och bredd minst 140 mm.
Regel: Virke med tjocklek 34-63 mm och bredd 70-125 mm.
Rundvirke: Obarkat eller i skog eller vid industri barkat, men inte på annat sätt bearbetat virke. Indelning efter bearbetning o d.
Finhyvlad yta: Yta som är slät och jämn yta eller med obetydligt synliga kutterslag.
Grovhyvlad yta: Yta som är avjämnad med kutter. Synliga kutterslag får förekomma.
Hyvlat virke: Virke med alla sidor hyvlade.
Kluvet virke: Virke som erhållits genom att orginsågat virke före leverans sågas (klyvs) ännu en gång.
Notat virke: Virke med not i båda kantsidorna.
Råhyvlat virke: Virke med den bättre flatsidan sågad och övriga sidor grovhyvlade.
Råspontat virke: Spontat virke med den bättre flatsidan sågad och baksidan grovhyvlad.
Slätspontat virke: Spontat virke med den bättre flatsidan finhyvlad och baksidan grovhyvlad.
Spontat virke: Virke med not och fjäder.
Sågat virke: Virke som framställs genom sågning.
Underfogat virke: Spontat virke med den bättre flatsidan (godsidan) bredare än baksidan.

Virkeskvaliteter
Sågad och hyvlad furu och gran kan sorteras i sex kvalitetsklasser, sorterna I-VI, enligt standardverket "Sortering av sågat virke av furu och gran". På sågverken sorteras virket vanligen i tre klasser, O/S (I-IV), Kvinta (V) och Utskott (VI). I byggvaruhandeln kan vissa varor i kvalitetsklassen O/S sorteras i klass I/II och klass III/IV.


* Informationen på denna sida har sammanställts med hjälp av Martinsons, Skogsindustrierna och andra officiella källor.